Författare: admin

Skriver du dina dokument i Word för att därefter skicka dem till någon annan i Word-format? Fundera en gång till! Ofta ska mottagaren bara läsa dokumentet. Då är det bäst att skicka det som PDF. De flesta ordbehandlare klarar idag av att spara direkt till PDF. En av fördelarna med detta är att dokumentet ser precis likadant ut hos mottagaren som hos dig vad avser teckensnitt med mera. Om mottagaren däremot behöver bearbeta texten i dokumentet, måste du förstås skicka filen i Word-format. Ifall mottagaren inte har Word 2007 eller senare, behöver du spara filen med filtilläget .doc istället för .docx.

Det korta ordet ”då” kan ibland ställa till det för oss. Man kan helt enkelt bli osäker på hur det ska tolkas.

Ett litet exempel: “Då jag inte visste vad jag skulle göra ….”

Här vet vi inte om “då” betyder “när” eller “eftersom”. I sådana tveksamma situationer är det ofta bättre att använda antingen “när” eller “eftersom”.

Det är inte ovanligt att man säger ”både … men” istället för ”både … och”. Det sistnämnda är förstås det korrekta alternativet.

Exempelvis heter det ”Vi klarar att BÅDE tillverka OCH sälja våra produkter”. Att skriva ”Vi klarar att BÅDE tillverka MEN även sälja våra produkter” är felaktigt.

“JU högre priset är DESTO bättre kan man tro att kvaliteten är”. Detta är ett korrekt skrivsätt.

Att skriva “JU högre priset är JU bättre kan man tro att kvaliteten är” eller “DESTO högre priset är DESTO bättre kan man tro att kvaliteten är” är två felaktiga skrivsätt.

Vår känsla är att “ju … ju” är ganska vanligt förekommande medan “desto … desto” inte förekommer så ofta.

Det blir mer och mer vanligt att man hoppar över infinitivmärket ”att”. För ett antal år sedan förekom det inte alls. För att undvika irritation hos läsaren, rekommenderar många språkkonsulter att vi skriver ”kommer att”. Exempel: ”Jag kommer att göra jobbet klart imorgon” istället för ”Jag kommer göra jobbet färdigt imorgon”. Sedan kan vi fundera på en annan sak i samband med “kommer att”. Istället för att skriva “Jag räknar med att jag snart kommer att komma ikapp med jobbet” tycker vi nog att det är trevligare att skriva “Jag räknar med att jag snart ska komma ikapp med jobbet”. Det blir annars lite väl mycket av “kommer” och “komma”.

I talspråk tycks det ha blivit väldigt vanligt att man använder “vart” istället för “var”. I skriftspråk gäller det emellertid att hålla reda på skillnaden mellan dessa ord.

“Var” användes i samband med befintlighet, “vart” i samband med riktning.

De här exemplen visar när ”var” respektive ”vart” ska användas:
Var bor du? (befintlighet)
Vart ska du resa? (riktning)

När du skriver en text som inte bara består av en mening, ska du dela in den i stycken. På så sätt blir texten mer lättläst.

Saker som tydligt hör ihop med varandra bör stå i samma stycke. För det mesta brukar detta inte vara så svårt att avgöra.

Innan du börjar ett nytt stycke trycker du på Enter-tangenten två gånger så att det skapas en tomrad före nästa stycke. Det är helt felaktigt att skriva exempelvis in på halva raden och därefter trycka på Enter-tangenten en gång för att påbörja ett nytt stycke. Då saknas den ovannämnda tomraden som markerar att det är dags för ett nytt stycke.

Det finns en hel del tecken som används istället för ord. Några vanliga exempel är &, % och §. Dessa kallas för ordtecken.

När de här tecknen används, skrivs de med mellanrum mellan tecknet och omgivande uttryck. Exempel: Svensson & Co, 10 % och § 1. Det är inte konstigare än att man använder mellanrum när man skriver ”Svensson och Co”, ”10 procent” och ”paragraf 1”.

I löpande text bör man ofta undvika att använda sådana ordtecken. Det ser exempelvis betydligt bättre ut att skriva ”Vi säljer bilar och motorcyklar” än ”Vi säljer bilar & motorcyklar”.

Skriver du vid upprepade tillfällen in samma text i ditt ordbehandlings- eller e-postprogram? Önskar du att det fanns ett lättanvänt hjälpmedel som gör att du slipper det här rutinjobbet? I så fall har vi goda nyheter åt dig. För vår egen verksamhet sökte vi efter ett sådant verktyg. Vi hittade det hos företaget Dextronet i Prag. Du kan lagra flera hundra texter i programmet – det spelar ingen roll om de är korta eller långa. Med en enkel knapptryckning klistrar du blixtsnabbt in önskad fras i det dokument du jobbar med för tillfället. Du kan även lagra användarnamn, lösenord och liknande. Eftersom vi själva använder programmet, kan vi lova att det är både lättanvänt och tidsbesparande.

Programmet kostar 29:95 EUR, vilket motsvarar ca 270 kr vid dagens växelkurs. Du köper det här: www.dextronet.com. Om du inte vill köpa det direkt, kan du prova gratis under 30 dagar.

Ifall du behöver hjälp med beställning, installation eller igångkörning, är du välkommen att kontakta oss.

För att det ska vara lätt att uppfatta och komma ihåg ett telefonnummer, måste det skrivas på ett visst sätt.

Bindestrecket mellan riktnummer och abonnentnummer får inte saknas. Om vi skriver ett telefonnummer så här, är det inte lätt att vare sig uppfatta eller memorera det: 0700123456. Du märker säkert skillnaden om vi istället skriver 0700-12 34 56.

Vi rekommenderar att abonnentnumret grupperas i grupper om två eller tre siffror räknat från vänster.

Några exempel på en sådan gruppering:

5 siffror: 08-123 45

6 siffror: 08-12 34 56

7 siffror: 08-123 45 67

8 siffror: 08-123 456 78 eller 08-12 34 56 78

När det gäller hur man skriver mobilnummer, förekommer det två varianter. Det ena är att man skriver mobilprefixet, t.ex. 070 före bindestrecket, dvs. så här: 070-123 456 78. Det andra är att man skriver mobilprefixet och operatörsnumret tillsammans, dvs. så här: 0701-23 45 67. Vi rekommenderar det sistnämnda alternativet, främst därför att abonnentnumret på sätt blir ett tecken kortare än annars.

Internationellt skrivsätt för ett telefonnummer till Sverige är +46 40 123 45 78. Här är 46 landsnumret, 40 riktnumret utan siffran 0 och 123 45 är abonnentnumret.